Jag undrar om jag någonsin igen kommer göra något som jag kommer ångra så mycket som jag ångrar att jag sårade dig den där gången för så länge sedan. Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess och idag är vi mycket goda vänner. Något som jag bara vågade hoppas på då.
Länge, länge var det ändå så att jag höll kvar vid en skärva av en dröm. Tänkte att allt skulle bli bra bara det blev vi igen och att det borde varit du. För du gjorde mig aldrig illa. Inte som de andra som sårat och förstört. Och jag har förbannat mig själv många gånger för att jag släppte taget om dig. Att jag gick från något som jag i först i efterhand förstått är vad jag strävar efter. Tvåsamhet.
Men jag tror att jag äntligen har släppt dig på riktigt nu. Det känns så. Det senaste årets händelser har lett till många insikter. En annan fick mig att känna det där lugnet för en liten stund och nu känns det inte längre ouppnåeligt. Förhoppningen att det finns någon där ute som kan ge mig den känslan igen inger lite förtröstan.
Det finns många sånger som jag förknippar med dig. Det här är inte vår sång på något sätt utan en uppbrottets melodi. Vet egentligen inte varför jag förknippar den med dig men jag kommer ihåg att jag en gång var tvungen att lämna rummet när jag hörde den på radion, strax efter att vi gjort slut, för att inte börja störtgrina bland en massa folk.
Nu gråter jag inte längre när jag hör låten. Men det är trots allt kanske så att den första riktigt stora kärleken aldrig dör.
The Flying Pickets – Only You
lördag 20 oktober 2012
fredag 19 oktober 2012
Be Mine!
"Jag måste gå."
"Jag vill inte att du ska gå."
"Förnuftet säger att jag måste gå men känslan gör att jag vill stanna."
"Mmm, bättre det än tvärtom. Du gör som du vill."
Hinner tänka tusen tankar. Stanna, stanna! Gå inte. Många, för många har gått. Det är därför jag hellre har bortamatch, för då är det jag som går. Att bli lämnad gör mig osäker. Svag.
Du kysser mig och lyfter mig på plats. Långsamt förenas vi och du håller försiktigt dina händer på mig utan att styra.
Hör låten på radion och för en sekund tänker jag på honom. Men bara en sekund, han är inte värd mer. Sen låter jag känslan ta över och det är bara du och jag. Tänker det länge innan jag säger det, eller snarare mumlar i ditt öra: "Det var länge sen någon var så här mjuk med mig, mycket länge sen."
När du går vet jag att du kommer tillbaka.
Robyn – Be Mine!
"Jag vill inte att du ska gå."
"Förnuftet säger att jag måste gå men känslan gör att jag vill stanna."
"Mmm, bättre det än tvärtom. Du gör som du vill."
Hinner tänka tusen tankar. Stanna, stanna! Gå inte. Många, för många har gått. Det är därför jag hellre har bortamatch, för då är det jag som går. Att bli lämnad gör mig osäker. Svag.
Du kysser mig och lyfter mig på plats. Långsamt förenas vi och du håller försiktigt dina händer på mig utan att styra.
Hör låten på radion och för en sekund tänker jag på honom. Men bara en sekund, han är inte värd mer. Sen låter jag känslan ta över och det är bara du och jag. Tänker det länge innan jag säger det, eller snarare mumlar i ditt öra: "Det var länge sen någon var så här mjuk med mig, mycket länge sen."
När du går vet jag att du kommer tillbaka.
Robyn – Be Mine!
onsdag 17 oktober 2012
Gimme Hope Jo'anna
Vi var tjutretjufyra den där hösten när vår vänskap djupnade. Morgonpromenader till SVC. Lövsparkande. Sena kvällar på ditt studentrum. Jag fick alltid mitt te ur samma mugg och när du flera år senare flyttade fick jag den i avskedspresent. En plojgrej men jag använder den ofta.
Ofta dansade vi hellre än drack. Gärna till gamla hederliga floor-fillers. Totalt obrydda om vad folk runtomkring oss tyckte och tänkte. Vi hade bara roligt! Till och med på ditt bröllop dansade vi disco som galningar inpå småtimmarna.
Natten hon föddes var det du som ropade åt mig i mörkret. Du som höll mig på rätt kurs och tog oss igenom till andra sidan. Min tacksamhet för detta är oändlig. Sen dess är vi för alltid länkade till varandra. Din glädje är min glädje och din sorg är min sorg.
Det är ingen som har dött och jorden går inte under men just idag är din sorg avgrundsdjup och knivskarp. Jag önskar så mycket att jag kunde vara närmare och hålla i, hålla om och hålla ut. Men avståndet är för stort. Vi kramas sällan men inatt hade du fått gråta i min famn så länge du hade behövt det.
Ofta dansade vi hellre än drack. Gärna till gamla hederliga floor-fillers. Totalt obrydda om vad folk runtomkring oss tyckte och tänkte. Vi hade bara roligt! Till och med på ditt bröllop dansade vi disco som galningar inpå småtimmarna.
Natten hon föddes var det du som ropade åt mig i mörkret. Du som höll mig på rätt kurs och tog oss igenom till andra sidan. Min tacksamhet för detta är oändlig. Sen dess är vi för alltid länkade till varandra. Din glädje är min glädje och din sorg är min sorg.
Det är ingen som har dött och jorden går inte under men just idag är din sorg avgrundsdjup och knivskarp. Jag önskar så mycket att jag kunde vara närmare och hålla i, hålla om och hålla ut. Men avståndet är för stort. Vi kramas sällan men inatt hade du fått gråta i min famn så länge du hade behövt det.
Älskade vän. Tappa inte modet!
Eddy Grant - Gimme Hope Jo'Anna
söndag 14 oktober 2012
We Are Young
En surrealistisk fredag som började i moll men slutar i dur.
Dag
Ensamhetsångesten är katastrofal och jag gruvar mig för helgen. Barnen ska till pappa och kvällsplanerna ser ut att gå i stöpet. Känner mig ensam och ynklig. Åker förbi jobbet med ungarna och två av mina kollegor erbjuder kvällssällskap. Modet stiger lite, lite.
Kväll
Hon tror att vi är ovänner. Att vi bråkar hela tiden. Hur ska hon kunna veta att vi för det mesta är överrens? Hon gömmer sig i garderoben när du ska hämta. För första gången på över ett år lägger du armen om mig för att hon ska förstå att det är bra. Vi äter chips och tittar på barn-tv. Sen när de somnat pratar vi länge i köket. En bra kväll.
Natt
Ibland bara vet man. När vi hälsade och du log mot mig visste jag redan då att jag ville ha mer. Sen satt du och tittade på mig från andra sidan bordet. Fina ögon. Väldigt fina ögon. Så jag stjäl en plats närmare och det går vägen. Jag vet inte hur eller när men jag tar din hand. Genom den allra sista höstnatten går vi hem tillsammans. Jag stukar foten, det gör mig inget. Vi ligger länge i sängen dagen efter. När jag ska gå ber du försiktigt om mitt nummer. Radion står på i bakgrunden och låten fastnar i huvudet. Jag vill inte gå och du vill inte att jag ska gå men ingen säger nåt. När du kysser mig sista gången tänker jag att det är så här det ska kännas i bubblan.
Fun (featuring Janelle) - We Are Young
http://open.spotify.com/track/3ehrxAhYms24KLPG8FZe0W
Dag
Ensamhetsångesten är katastrofal och jag gruvar mig för helgen. Barnen ska till pappa och kvällsplanerna ser ut att gå i stöpet. Känner mig ensam och ynklig. Åker förbi jobbet med ungarna och två av mina kollegor erbjuder kvällssällskap. Modet stiger lite, lite.
Kväll
Hon tror att vi är ovänner. Att vi bråkar hela tiden. Hur ska hon kunna veta att vi för det mesta är överrens? Hon gömmer sig i garderoben när du ska hämta. För första gången på över ett år lägger du armen om mig för att hon ska förstå att det är bra. Vi äter chips och tittar på barn-tv. Sen när de somnat pratar vi länge i köket. En bra kväll.
Natt
Ibland bara vet man. När vi hälsade och du log mot mig visste jag redan då att jag ville ha mer. Sen satt du och tittade på mig från andra sidan bordet. Fina ögon. Väldigt fina ögon. Så jag stjäl en plats närmare och det går vägen. Jag vet inte hur eller när men jag tar din hand. Genom den allra sista höstnatten går vi hem tillsammans. Jag stukar foten, det gör mig inget. Vi ligger länge i sängen dagen efter. När jag ska gå ber du försiktigt om mitt nummer. Radion står på i bakgrunden och låten fastnar i huvudet. Jag vill inte gå och du vill inte att jag ska gå men ingen säger nåt. När du kysser mig sista gången tänker jag att det är så här det ska kännas i bubblan.
Fun (featuring Janelle) - We Are Young
http://open.spotify.com/track/3ehrxAhYms24KLPG8FZe0W
torsdag 11 oktober 2012
Sometimes
Det är svårt att släppa saker när det krävs något så litet som ett flyktigt sms för att känslorna ska bubbla upp till ytan igen. Men det kanske är så att jag måste tillåta mig själv att älta ännu en vända. En gång till. Låta bilden klarna ytterligare. För de är många, de där känslorna.
Frustration.
Irritation.
Längtan.
Samhörighet.
Ensamhet.
Otillräcklighet.
Förvirring.
Ilska.
Sorg.
Värst är ändå känslan av att inte längre kunna lita på sin egen magkänsla. Känslan av att ha blivit lurad. Hur ska jag kunna lita på någon när jag inte kan lita på mig själv?
Donkeyboy - Sometimes
http://www.youtube.com/watch?v=oZq6D6IjUlA
Frustration.
Irritation.
Längtan.
Samhörighet.
Ensamhet.
Otillräcklighet.
Förvirring.
Ilska.
Sorg.
Värst är ändå känslan av att inte längre kunna lita på sin egen magkänsla. Känslan av att ha blivit lurad. Hur ska jag kunna lita på någon när jag inte kan lita på mig själv?
Donkeyboy - Sometimes
http://www.youtube.com/watch?v=oZq6D6IjUlA
fredag 5 oktober 2012
Perfect Day
Termometern visar strax över noll när jag kommer ner i köket. Det ljusnar ute. Dimman som under gårdagskvällen legat likt sockervadd över lägdan har sedan länge lättat. Lampan på perkulatorn lyser fortfarande, det var inte så länge sedan ni for. Jag vaknade som vanligt av motorljuden när ni åkte iväg. Kissnödig. Smög nerför trappen för att inte väcka ungarna. Jag brukar inte dricka kaffe direkt på morgonen, men jag häller upp en kopp i alla fall. Hittar en jacka och ett par skoterskor i hallen, på tok för stora men jag kliver i dem i alla fall. Jackan luktar skog och är smutsig. Jag stryker ömt över tyget och ler när jag tänker på tidens gång. Det är kallt ute på bron och lite skuggigt ännu. Jag tar ett djupt andetag, det luktar vinter. Går över gruset och den lilla spången över diket. Gräset är täckt med frost och det krasar under skorna. Det ryker om kaffekoppen. Solens första varma strålar kryper över skogskanten. En liten vindil påminner mig genast om att natten varit kall. Dricker lite kaffe för att värma mig och blickar ut över byn.
Tiden står still.Nutid. Dåtid. Framtid. Allt på samma gång och samma plats.
Två generationer är i skogen. Den tredje möter mig när jag kommer in igen. Sömndrucken kommer han ner för trappan i sin spindelmannenpyjamas.
"Mamma, nu det morgon?"
"Ja vännen, nu är det morgon".
"Var är morfar?"
"Han är i skogen med de andra"
"När jag blir stor ska jag också jaga älg. Med morfar."
"Det är klart du ska! Nu äter vi frukost."
Hinner tänka att idag är en perfekt dag. En sån där fantastiskt klar och fin höstdag efter en rejäl frostnatt. Vilken tur att jag får uppleva den med er.
Lou Reed - Perfect Day
http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&NR=1&v=QYEC4TZsy-Y
Tiden står still.Nutid. Dåtid. Framtid. Allt på samma gång och samma plats.
Två generationer är i skogen. Den tredje möter mig när jag kommer in igen. Sömndrucken kommer han ner för trappan i sin spindelmannenpyjamas.
"Mamma, nu det morgon?"
"Ja vännen, nu är det morgon".
"Var är morfar?"
"Han är i skogen med de andra"
"När jag blir stor ska jag också jaga älg. Med morfar."
"Det är klart du ska! Nu äter vi frukost."
Hinner tänka att idag är en perfekt dag. En sån där fantastiskt klar och fin höstdag efter en rejäl frostnatt. Vilken tur att jag får uppleva den med er.
Lou Reed - Perfect Day
http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&NR=1&v=QYEC4TZsy-Y
onsdag 3 oktober 2012
Break My Stride
När Ally McBeal gick på TV på nittiotalet pratades det mycket om att alla skulle ha en egen "theme song". En sång man spelar i huvudet när man behöver lite extra boost till själförtroende. Har inget som helst minne av att jag hade något större behov av en sådan på den tiden. Däremot så har det funnits andra tillfällen när det har behövts.
2004-2005 var jag singel en ganska kort period. Då hade jag den här som "theme song". Anledningarna till detta var många. Det är nog fortfarande en power-låt tycker jag. Lite, stå inte i vägen för mig din jävla idiot. Och idioter finns det uppenbart gott om.
Blue Lagoon - Break My Stride
http://www.youtube.com/watch?v=bO3-FA1Kq-A&feature=fvst
2004-2005 var jag singel en ganska kort period. Då hade jag den här som "theme song". Anledningarna till detta var många. Det är nog fortfarande en power-låt tycker jag. Lite, stå inte i vägen för mig din jävla idiot. Och idioter finns det uppenbart gott om.
Blue Lagoon - Break My Stride
http://www.youtube.com/watch?v=bO3-FA1Kq-A&feature=fvst
måndag 1 oktober 2012
Lean On Me
Det första inlägget definierar bloggen. Likt en lags portalparagraf styr det innehållet. Det är viktigt att börja rätt.
Därför börjar vi med en sång som jag fick i gåva från en person som inte längre finns. En mycket viktig person. På hennes begravning sjöngs den av en annan god vän. Sedan dess har den följt mig genom livet. En fantastiskt fin sång som skänker styrka, hopp och förtröstan.
Om, eller snarare OM, jag gifter mig någon gång är den självskriven.
Bill Withers - Lean On Me
http://www.youtube.com/watch?v=2Wpof8s5ZTg
Därför börjar vi med en sång som jag fick i gåva från en person som inte längre finns. En mycket viktig person. På hennes begravning sjöngs den av en annan god vän. Sedan dess har den följt mig genom livet. En fantastiskt fin sång som skänker styrka, hopp och förtröstan.
Om, eller snarare OM, jag gifter mig någon gång är den självskriven.
Bill Withers - Lean On Me
http://www.youtube.com/watch?v=2Wpof8s5ZTg
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)