En surrealistisk fredag som började i moll men slutar i dur.
Dag
Ensamhetsångesten är katastrofal och jag gruvar mig för helgen. Barnen ska till pappa och kvällsplanerna ser ut att gå i stöpet. Känner mig ensam och ynklig. Åker förbi jobbet med ungarna och två av mina kollegor erbjuder kvällssällskap. Modet stiger lite, lite.
Kväll
Hon tror att vi är ovänner. Att vi bråkar hela tiden. Hur ska hon kunna veta att vi för det mesta är överrens? Hon gömmer sig i garderoben när du ska hämta. För första gången på över ett år lägger du armen om mig för att hon ska förstå att det är bra. Vi äter chips och tittar på barn-tv. Sen när de somnat pratar vi länge i köket. En bra kväll.
Natt
Ibland bara vet man. När vi hälsade och du log mot mig visste jag redan då att jag ville ha mer. Sen satt du och tittade på mig från andra sidan bordet. Fina ögon. Väldigt fina ögon. Så jag stjäl en plats närmare och det går vägen. Jag vet inte hur eller när men jag tar din hand. Genom den allra sista höstnatten går vi hem tillsammans. Jag stukar foten, det gör mig inget. Vi ligger länge i sängen dagen efter. När jag ska gå ber du försiktigt om mitt nummer. Radion står på i bakgrunden och låten fastnar i huvudet. Jag vill inte gå och du vill inte att jag ska gå men ingen säger nåt. När du kysser mig sista gången tänker jag att det är så här det ska kännas i bubblan.
Fun (featuring Janelle) - We Are Young
http://open.spotify.com/track/3ehrxAhYms24KLPG8FZe0W
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar